Lisa Jeannins träteckning

av Leif Holmstrand

Mängder av figurer och ting fyller luftrummet i utställningslokalen: En fredlig jättespindel, en bullig tidsmaskin, Siri Derkert, en byrå med en teckning i, en lapp med texten "Out to lunch", en stavhoppare med ett exploderande universum som huvud, ett barnskelett, Mozart, en fontänsprutande vattenpost, en resväska. Trots deras starka integritet och enskilda styrka finns absurda band och kopplingar mellan dessa...

Ja, vad är de för nåt, dessa kontursågade och bemålade träskivor, vad skall man kalla dem? Lisa Jeannin själv sammanfogar dem till en helhet i ordet "Träteckning", och det finns anledning att uppmärksamma det ordet, acceptera det, gå in i verket med tecknandet som vägledande princip.

Bakom andra företeelser, som performance, video, skulptur, musik, under ytan på dessa personligt omformade uttryckssätt, visar det sig att Lisa Jeannin främst är en tecknande konstnär. Hon använder papper och penna till att utforska och beskriva en ständigt växande värld vi andra annars inte skulle ha tillgång till, en lika mytisk som fysiskt närvarande värld, ett underland.

Hon är dock ingen Alice som bara utsätts för oändliga absurditeter, som förfrämligas av det okända och ständigt tappar den lilla kontroll hon lyckas uppbringa; Lisa Jeannin vidgar och kartlägger med självsäkerhet och pondus sina domäner - hon är bejakande.

Teckningarna är absurda men mänskliga.
Teckningarna är oroande men glada.
Teckningarna föreslår en egen kosmologi - och öppnar denna kosmologis ytterdörr för besökare.
Teckningarna har egna liv.
Teckningarna sammanfogas till större sammanhang, en sorts ickelineära berättelser där djupt allvar och humor går hand i hand.

De enskilda motiven tar spjärn mot varandra, kommunicerar spänningsfyllt, och mellan dem uppstår paranoida bindningar av munter och konstruktiv natur.

Nu får vi tillfälle att promenera omkring i dessa bindningar, då konstnären har förstorat enskildheter från sina teckningar på fritt hängande, kontursågade träskivor. Med andra ord: Utställningslokalen är teckningens papper utsträckt i tre dimensioner, och vår verklighet ersätts för en stund med teckningsverkligheten. Det är en stark upplevelse.